Chapter Text
Hugh står utanför skolan och ska trycka in koden när han känner en hand på sin axel. Han vänder sig om och där står Joel med ett stort smil på sitt ansikte. Någonting sprider sig som kolsyra i Hughs kropp, han vet inte varför, men på senaste har Hugh blivit pirrig i magen varje gång han varit nära Joel. Det måste vara någon ny parfym han inte mår bra av. Vad annars kan det vara?
På lektionen sätter sig Joel och Hugh bredvid varandra. Det är en sådan uppenbar grej, att om det var annorlunda skulle folk bli misstänksamma. Under bordet känner Hugh att Joel inte kan sitta stilla med benen. Han måste vara nervös inför det uppkommande matteprovet. Hugh sätter sin hans på Joels lår och Joel lugnar ner sig direkt. I ögonvrån ser Hugh att Joel tittar på honom.
När de tar lunch sträcker sig de båda efter tången till gurkan. De nuddar händer och Hugh får det där välkända pirret i magen igen. Han märker att Joel håller kvar handen längre än normalt men viftar bort den tanken han kanske verkligen vill ha gurka tänker Hugh. Han släpper tången och går vidare till potatisen, men han märker att Joel kastar en snabb blick åt hans håll innan han böjer sig ner över gurkan igen. Hugh sätter sig vid ett hörnbord och deras kompis Boliver kommer och sätter sig mitt emot honom. Joel kommer och Hugh märker att han tvekar lite innan han sätter sig ner bredvid Boliver. Stolen till vänster om Hugh ekar kall och tom. Ett hål i magen formas och Hughs vänsterhand känner sig ensam utan Joels högerhand bredvid honom. Hugh tittar upp mot Joel och märker att han redan tittar på Hugh. Deras blickar möts i en kort sekund innan de båda tittar ner i sina tallrikar. Precis som Hugh har Joel mest petat runt blanda sina köttbullar, men Boliver har redan ätit upp. ”Är ni klara snart?” frågar han. Hugh och Joel vaknar båda ur sina transer och riktar sina blickar mot Boliver. ”Eh, ja” svarar Joel innan han snabbt tittar på Hugh.
Efter skolan har de tre bestämt att de ska plugga matte hemma hos Joel men i sista minuten säger Boliver att han inte kan. ”Shit guys jag glömde att jag måste gå ut med hunden!” ”Det är okej vi kan plugga själva” säger Joel och tittar på Hugh.
På vägen hem går Hugh och Joel tätt ihop, men de är båda för spända för att säga något. När de är hemma hos Joel sätter sig de båda i Joels soffa för att titta på tv lite innan de börjar plugga. När Joel loggar in på Netflix ser Hugh att han har tittat på Heartstopper, innan han snabbt ändrar till sökfunktionen. Joel föreslår Squid Game, och Hugh vågar inte säga att det skrämmer honom, så Joel trycker på Börja titta samtidigt som Hugh sitter spänd framför teven, orolig för vad som kanske händer om han hoppar till.
Ungefär en halvtimme in i avsnittet skjuter en väktare en av spelarna och Hugh ryggar tillbaka. Han skäms över att ha visat sin svaga sida men Joel lägger sin hand på Hughs och försäkrar honom om att det är okej. ”Det är inget fel med att vara lite rädd” säger han ”Jag tycker faktiskt är mer manligt att visa känslor än att inte göra det” Hugh tittar på honom med förundran. När Joel märker att Hugh tittar på honom tittar han snabbt ner och skäms. Han harklar sig ”anyways, ska vi upp och plugga nu?” frågar han. ”Eh ja, självklart” svarar Hugh.
När de kommer upp till Joels rum sätter de sig mitt emot varandra. Joel drar fram instuderingsfrågorna ”hur räknar man ut arean på en triangel?” frågar han. Hugh svarar inte, istället säger han ”tyst” och drar Joel närmre sig själv. De kysser varandra och pupporna som formats i Hughs mage exploderar in i fjärilar och sprider sig ut i hela kroppen.
Knack knack ”älskling?” Joels mamma hörs igenom dörren. De släpper taget om varandra och Joels mamma kliver in i rummet. ”Åh! Hej Hugh” utropar hon. Svagt svarar Hugh med ett ”hej” innan han ställer sig upp. ”Jag glömde att jag skulle vattna blommorna. Men vi ses imorgon”. Joel hinner inte svara innan Hugh är ute ur rummet med tårar i ögonen. Hur kunde jag vara så dum? tänker han och springer hem i regnet.
När han är hemma hinner han knappt ta sig till sin säng innan han brister ut i gråt och dämpar snyftningarna med tröjan Joel glömde i hans rum förra veckan.